Jag har jämt fått höra att man inte ska äta efter åtta på kvällen men det är sällan jag hinner äta innan det, eller ens är hungrig innan det. Idag slog det mig inte försen det var ungefär tolv timmar sen jag hade ätit något att jag var hungrig. Eftersom klockan då redan var elva och det kändes alldeles för komplicerat att laga något fick det bli nutellamacka med banan på. Låter kanske inte särskilt gott men tro mig, det smakar lite som en efterrätt!
Iallafall så att jag där och käkade mina choklad-banan-macka när det slog mig att hur jobbigt mina dagar kan kännas skulle jag aldrig vilja byta bort mitt liv.

Visst mer pengarna och en bra karriär skulle inte alls vara dumt, men när jag känner att jag är den människan jag vill vara borde jag vara nöjd. Jag är ung, drivande, full utav vilja och drömmar om att få hjälpa till att göra skillnad i världen. Jag är därför nöjd, för stunden.

Som vanligt när jag börjar vrida och vända på mina tankar spårar jag lätt ut ur ämnet. Idag har jag gått från att försöka presentera så bra som möjligt i mitt liv till ett tredje världskrig.

Ett tredje världskrig eller egentligen krig över huvudtaget skrämmer skiten ur mig. Jag har för längesen kommit fram till att innan jag dör kommer vara med i krig. Jag tvekar en del på att Sverige hade haft en möjlighet till att hålla sig utanför ännu ett världskrig.
Jag är även väldig rädd att jag inte ska få hinna leva ett vuxet liv på riktigt, inte hinna bli något, inte se mina barn bli något eller deras barn. Att jag kommer dö, antigenen i världskrig eller sjuk. Min kropp, enligt min uppfattning är nog svag. Jag har varit skada väldigt mycket det senaste och kroppen har fått kämpa ordentligt. Borde inte mitt umunförsvar vara trötta?! Jag tror att det ger mig större chans till att åka på annat. Så som förkylningar, feber och något annat virus.
Jag kanske borde bo i en plastpåse i några månader så att jag inte kommer missa en massa genom att vara sjuk?

Oh nu går mina ögon i kors och jag skriver halvt i sömnen. I be right back, tomorrow.. ;)