Korkad som jag var lät jag honom gå ut i hagen på morgonen dels för att det skulle gå att mocka hans box och för att det är snällare mot honom. Jag visste egentligen redan från början att det skulle bli i stort sätt omöjligt att få in bara honom från hagen, särsklit efter bara en och en halv timma ute. Det tog bara en kvart, inte en halvtimme som det tog hela jullovet...

Det är rätt jobbigt på den biten, han står helt stilla i hagen och går man fram mot honom vänder hans sig snabbt om och kickar mot mig. Får man sen tag i grimman kan han resa sig på bakbenen, roligt va? Alltså får jag alltid söka hans uppmärksamhet genom att mysa med hans hagkompisar.

Jag stressar jättelätt upp mig och fick då panik när jag var tio minuter efter i tiden än vad jag hade tänkt mig och sprang då runt i stallet som en yr höna för att hinna sitta upp kvart i. Jag ville ha en halvtimma på mig att rida fram honom ordentligt, men jag är så smart och stressade i onördan då det visade sig att jag inte började lektionen försen halv.

Under framridningen jobbade jag på att få honom varm samt att få fram känslan från igår. Den fanns där men den kom aldrig fram. Han var ändå väldigt trevlig att rida idag.

Kajsa är en otroligt bra tränare att träna för, hon ''ser'' verkligen saker och påpekar dem på riktigt bra och peppande sätt. Vi jobbade i stortsätt bara på våran sits och att hästarna skulle få gå i en bra takt. Hon påpekade otroligt bra grejer med min sits som gjorde att vissa saker förändrades på en handvändning!

Tre saker hon påpekade är att jag puttar ut mitt vänstra sittben hela tiden, att jag bromsar med fötterna och att jag ibland försöker stödja upp honom genom att höga högra handen och sänka den vänstra.

Det med händerna och sittbenen tror hon hörde ihop så det fick jag jobba otroligt mycket med och hon sa att det släppte mestadels. Sen när jag ska göra förhållningar puttar jag fram mina skänklar och ''tar i dom i marken'' ( som när man håller emot något) även det fick jag mycket hjälp med under träningen. Så dags att fortsätta öva på detta!

Efter träningen sa hon till mig att fortsätta jobba så som hon har lärt mig och att jag har snabbt för att lära och ta åt mig. Något hon även sa som fick mig att reagera på att Eva eller Mårten inte sagt är:

- Är det din häst? I vilket fall som helst, är inte han hästen för dig.

Om hon efter EN lektion på 45 minuter kunde se det, VARFÖR sa inte Eva och Mårten något när jag hade honom på prov?

Winnies del då: Han var mjuk, följsam och lyssnade riktigt bra! Även om den där WOW-känslan inte kom så är jag otroligt nöjd med dagens ridpass. Han försökte verkligen!